Profetiska nycklar från Samuel och David

De bibliskt bevandrade vet att Samuel var en profet.  Och även om David var mera känd för att ha varit kung, var han också profet enligt Bibeln (Apg. 2:30).  

Mycket skulle vi kunna lära oss av dem, men jag vill här fokusera på tre steg, eller nycklar:

1. Njut av Närvaron
2. Upptäck tilltalet
3. Fortsätt samtalet

1. Njut av Närvaron
David njöt av Guds närvaro.  Det är en grundförutsättning för att fungera som Guds budbärare att vi söker oss till Hans närvaro (Jer. 23:22).  Men en nyckel hittar vi i själva inställningen David hade till detta:

"Ett har jag begärt av Herren, detta söker jag: att få bo i Herrens hus i alla mina livsdagar, för att se Herrens ljuvlighet och söka honom i hans tempel."       (Ps. 27:4)

David prioriterade Guds närhet över allt annat, men inte som en religiös plikt.  Herren var ljuvlig att beskåda!  Då vårt fokus är på Herren själv, då vi har en uppenbarelse av hur underbar Han är, då kan det hända att minuterna lätt flyter förbi och det är inte en plikt att behöva vara i bön (fast det naturligtvis inte alltid känns så). 

Till det hör också att vi ser hur stor Hans kärlek och nåd är mot oss, uppenbarad på korset.  Han är en helig Gud, men Han har öppnat en väg genom Jesus och vill vara oss nära, mycket mer än vi vill vara nära Honom!  Hans kärlek till oss väcker kärlek hos oss till Honom och vår omvärld (1 Joh. 4:19).  

Om du vill vara nära Gud, och inte t.ex. endast är rädd för Honom, har du mycket bättre förutsättningar för att höra Hans röst, då du avspänt njuter av att bara vara nära Honom.  ​Du har upptäckt Hans ljuvlighet.


2. Upptäck tilltalet
Nu vill jag gå till profeten Samuel, och den för många välbekanta historien om hur Herren kallade honom (1 Sam. 3).  Några rader från början av kapitlet:  

"Pojken Samuel gjorde tjänst inför Herren hos Eli. På den tiden var Herrens ord sällsynt, profetsyner var inte vanliga.   Då hände en gång detta medan Eli låg på sin plats. Hans ögon hade börjat bli skumma så att han inte kunde se.   Guds lampa hade ännu inte slocknat, och Samuel låg i Herrens tempel där Guds ark stod.  Då kallade Herren på Samuel."       (1 Sam 3:1-4a)

Samuel var i någon sorts prästerlig "tjänst" (jfr 1 Sam 2:11), och det var prästens uppgift att stå mellan folket och Gud, en bild på förbönen och försoningen.  Och starkt kopplad till den tjänsten är den profetiska, där man får gå till Gud, och sedan till människor med Guds tilltal.  Om man bär människor i prästerlig förbön inför Gud, är det ganska naturligt att man börjar få ta emot Guds tankar och hjärta för de personerna, och eventuellt får i uppdrag att tala ut dem profetiskt.  

Därpå följer en intressant omnämnan av "Herrens ord" och "profetsyner".  De var inte ofta förekommande, och då anar vi att det följaktligen stod illa till med landet (Jfr Ords. 29:18).  Herren ville råda bot på detta.  

"Samuel låg i Herrens tempel där Guds ark stod."  Samuel befann sig i Guds närhet, som var nära förknippad med med den omnämnda förbundsarken (jfr 1 Sam 4:3-7).  Närvaron fanns där, men samtalet hade ännu inte börjat.  Då vi har tagit vara på steg 1, att njuta av Herrens närvaro, har vi goda förutsättningar att vara med om steg 2, att upptäcka att Herren talar.  Samuel var dessutom avslappnad, han "låg" i Herrens tempel.  Man kan inte tvinga fram ett tilltal, men man kan skapa utrymme för det.  

Mitt i allt börjar Herren tala till Samuel, men Samuel känner inte igen rösten. I vers 7 står det:

"Samuel kände inte Herren än, och Herrens ord hade ännu inte blivit uppenbarat för honom."

Vi kan ofta vara helt omedvetna om att Herren försöker tala till oss, och misstolka tilltalet.  (Klart är ju också att vi kan felaktigt tolka annat som Herrens tilltal).  Det var viktigt för Samuel att det fanns någon med mera andlig erfarenhet som kunde identifiera rösten för honom som Guds tilltal.  Vi kan också behöva hjälp av andra att urskilja Guds tilltal.  Omständigheter kan också vara ett led i att bekräfta ett tilltal.  Mycket mer kunde sägas om hur vi urskiljer Guds röst, och det är det viktigt att göra.  Här nöjer jag mig med att säga att Guds ord är facit, och Hans Ande ledstjärnan.  Därför är det väldigt viktigt att vi studerar skriften och ber.

Då Eli inser att det var frågan om Guds röst, instruerar han Samuel att gå in i ett samtal med Gud.


3. Fortsätt samtalet
Gud väntade med att säga mer tills Samuel var öppen och mottaglig för det.  Och det är väl ingen tillfällighet att processen gick via Eli, som sannolikt på detta sätt förbereddes att ta emot budskapet, som var för honom.  

Samuel är inte bara passiv och hör ett helt budskap, utan han reagerar på de första tilltalen, får klarhet kring dem, och får sedan höra mer då han fortsatte dialogen med Gud.  Ofta måste vi också gå genom en profetisk process.

En del av tilltalet finns i processen, där vi på olika sätt får tilltalet bekräftat.  Ordet öppnar sig mera, och börjar åstadkomma saker i vårt liv, då vi går genom processen.  Om vi tar vara på tilltalen vi fått, kan vi få mer.  Vi kan också höra mera om vi fortsätter samtalet med Gud, istället för att bara vänta passivt.  

Också då vi tycker att vi hört hela budskapet vi skulle få, gäller det att fortsätta samtalet med Gud över vad tilltalet betyder, och vad vi skall göra med det.  Alla tilltal är inte till för levereras direkt.  Ibland skall vi be och panta på dem, och kanske aldrig dela dem med någon.  Och om det ska delas är det bra att också be om vishet från Gud över hur tilltalet skall uttalas (vem, vad, hur, när, varför).